onsdag 7 november 2007

Nu börjar jag tro på storyn, eller?

Plastikkirurgen kommer med en förklaring som jag kan köpa till viss del. Det har jag inte kunnat innan. Frågan är dock vad som är sanningen. För det är ju ändå underligt med vissa faktorer. Låt mig utveckla.

Jag skrev detta i förrgår:

Jag har läst domen och hört en del av bevisen och det känns som om sanningen inte finns med alls. Båda sidor har en massa osannolika detaljer som inte går ihop. Det är som ett pussel där ramen är klar men alla pusselbitar i mitten ännu ligger utspridda. Lyssnar man av folket på stan så känns det som det är två läger. Ett manligt och ett kvinnligt. Själv så tycker jag det är saker i bådas story som känns för overklig för att vara sann. Samtidigt, under vissa typer av lugnande och bedövande medel kan minnesbilder bli otydliga.

Nu känner jag att jag mer kan tro på storyn. Samtidigt så får jag det ändå inte att gå ihop. Varför bedövningsmedlet? Varför körde inte plastikkirurgen med alla kort på bordet ifrån början? Varför var han mer rädd om sitt äktenskap än sanningen? Trodde han att han inte kunde bli förlåten? Nu är han ju mer en åtlöje för de flesta. Ljög han nu första gången, varför skulle detta nu vara sanningen?
På min fråga på hur jag tror det går i hovrätten nu så tror jag han fälls. Det finns för mycket hattande nu kring sanningen. Samtidigt tycker jag synd om hans barn och hans fd fru. Nu får de ta ytterligare en smäll.


AB AB

2 kommentarer:

lisa sa...

män tänker med kuken och skiter i hur det går för sin familj

Anonym sa...

Tragiskt att en intelligent person nedlåter sig till detta. Själv tror jag inte ett dugg på hans nya
uttalanden. Kan ju inte vara lättare att bli förlåten för att man ev våldtagit än om man varit otrogen. Dessutom känner nog hans fru honom och vet vad som är närmst sanningen.