Polisen är en hyfsat gammal myndighet. Sedan polisen blev statlig på 1960-talet så har försoffningen och myndighetsproblematiken kommit allt mer upp till ytan. I mångt och mycket har inget skett sedan 1960-talet. Det skall vara så som det alltid varit anser en del. Det funkar inte i längden.
Att uppmuntra sin anställda kan vara svårt. Speciellt i en statlig myndighet. Det är dock kanske smartare att föra fram det internt än i en debattartikel i DN.
Vad polisfacket helt missar är att problemet med polisen idag är att det finns liten lokal koppling. Att göra polisen till en kommunal eller regional angelägenhet skulle helt ändra närheten till kunderna. Det hade med blivit en bättre kamp om resultat. Decentralisering skulle gynna polisen enormt. Kapa topparna och satsa på fältet. Det är enkelt och logiskt.
Sen är alla rädda för förändring. Jag märker på de poliser jag känner att de är inte vana vid förändringar. De tänker sällan i banor om att saker och ting skall bli bättre.
Jag säger inte rikspolischefen är rätt person på sin post. Dock så förstår jag att han vill ha förändring och många motsätter sig detta.
AB AB DN DN DN SVD SVD
Andra bloggar om politik polisen polisväsendet ledarskap lyssnande ledarskap
torsdag 6 december 2007
Rikspolischefen har rätt, polisfacket är rädda för förändring!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Rikspolischefen får sparken. Det är mitt tips. Och landets kriminella kan dra en lättnad suck. Polisen får fortsätta att helt kravlöst koka kaffe och äta bullar utan att bli störda. Men om man tittar på det hela ur ett annat perspektiv, så är drömmen att Polisen just ska få äta bullar. Varför ska de inte få gå till jobbet och ha trevligt som alla andra? Tyvärr, de har inte befogenheten, hjärnorna, redskapen och musklerna för att se till att få bukt med kriminaliteten.
Problemet är ett samhälleligt som går att härledas ner till Narkotika, Missbruk, Invandring, Utanförskap, Meningslösa liv, Värdelös Uppfostran, Kravlöshet, Dåliga skolor, Psykiska sjukdomar, Jobb-brist, Bostadsbrist, icke existerande kriminalvård, osv.
Det kravlösa samhället förutsatte att invånarna var begåvade och klarade av att analysera sin egen tillvaro, framtid och sina möjligheter. Problemet var att invånarna inte var särskilt begåvade, och dummare blev de med tiden.
Regeringen: Lös nu detta omg! Jobba på, nu när ni har chansen, förändra, ställ krav, uppmuntra, peka med hela armen, för folk mår inte bra av att inte veta! Då kan Poliserna få äta munkar och spatsera som gemytliga Kling och Klang och sprida värme igen! Ute i förorten frodas en livsstil som inget har att göra med moderna tider - analfabeter som knarkar, misshandlar, utpressar, mördar, rånar och våldtar. Livsstil direkt hämtat från sicilianska förebilder. Och tidigare regeringar från Olof Palmes dagar och framåt har verkligen inte gett Polisen en chans att utföra sitt jobb. Förutsättningarna har endast försämrats med tiden i takt med problemens ökning. Det är som ett minerat fält där minorna lagts ut snabbare än minröjarna kunnat röja upp. Vi salongsbolsjeviker har misslyckats totalt, fast vi ville ju göra något gott ...och så blev det så fel!
Hälsningar Regissören
PS. Snälla, ge alla en möjlighet till en meningsfull tillvaro. Även Polismän.
Kram På Er
Skicka en kommentar