Vad hände egentligen i Schenströmsaffären?
Låt oss börja med det första stora frågetecknet. Hur kunde Aftonbladet ha en fotograf med teleobjektiv på plats och ta bilderna? Vem tipsade Aftonbladet? Eller spanade Aftonbladet aktivt emot Schenström under ett halvår? Vem på Aftonbladet ansåg att dessa bilder hade något nyhetsvärde? Varför ifrågasatte inte media hela storyn?
Låt oss börja med det mest otroliga. En ung fotograf dyker upp med ett teleobjektiv och själv kan identifiera Ulrica Schenström. Det faller på sin orimlighet om att han var ensam. Någon hade full koll på var Ulrica Schenström var. Någon hade spanat aktivt emot Ulrica Schenström en längre tid. En del kallar det vendetta, andra kallar det hämndbegär.
För de som inte hängt med så var Ulrica Schenström presschef på moderaterna. Hon var mycket driven och kunde få nästan vilken tidning som helst att skriva det som moderaterna ville. Tidningarna behövde inte jobba, de matades hela tiden med ny information. Hon var en dröm för svenska journalistkåren. En drömkontakt helt enkelt. Hon nästan avgudades hos vissa tidningar. Många gamla moderater hade försvunnit ur ledande positioner så många byggde sin kontakt med moderaterna på Ulrica Schenström. Så vann moderaterna valet och journalistkåren hoppade jämnfota. Deras kontakt skulle bli statssekreterare. Den centralaste posten i hela regeringen skulle den mest kommunikativa personen få. Nu gnuggade de händerna. De skulle få veta så mycket så fort och nu skulle de ha storys hela tiden. Fast tji fick de. Ulrica Schenström tog sin roll på allvar och agerade som en statssekreterare. Det var inte den talförde presschefen Ulrica Schenström längre utan den reserverade och tyste statssekreteraren. Vissa tidningar som helt byggt sin relation med moderaterna på Ulrica Schenström var arga milt sagt. Förbannade är ett annat ord. En del större tidningar trodde att hon skulle ändra sig, men icke.
Hur slog detta tillbaka emot Ulrica Schenström? Det mest uppenbara var att vissa tidningar, som tex Aftonbladet, stod utan källa. Det föddes en känsla av att ge igen. Sedan mars 2007 så punktmarkerade de Ulrica Schenström och hennes kontakter. Som taget ur en spionfilm så smög ömsom journalister och ömsom privatdektiver runt enligt uppgift. De skulle ge igen. Det hade med ryktats om att vissa nyhetsmedia fortfarande fick bra information att bygga på. En av dessa var TV4.
Så dök tillfället upp. Exakt vem som var med fotografen Jimmy Wixtröm vet vi ännu inte idag. Fast allt talar för att det var någon som gav klara direktiv. Under fyra timmar så tryckte Aftonbladets fotograf och journalist utanför krogen. De lyckades få ett par bilder av en snabb puss och en snabb kram. Hur agerade Aftonbladet på detta? Jo, de försöker få det att se ut att det fanns en affär mellan Ulrica Schenström och Anders Pihlblad. Detta trotts att de visste att Anders Pihlblad har pojkvän och att Ulrica Schenström är gift. Innan tidningen gick i tryck så kontaktade journalisten Anders Pihlblad och bad om ursäkt för upplägget.
Nu var affären igång. Första fokus var på om det var en otillbörlig relation mellan journalisten och statsmakten. Fast alla de där politiska kommentatorerna har flera gånger bjudit andra politiker på middag och vin. Vi skall komma ihåg det var en middag. Inte bara vin och öl. Det råder en hel del falska rapporter i media om att det bara skulle vara dryck. Ett annat frågetecken är om hur många de var. De första 90 minuterna var sällskapet fyra personer. De kom 19.30 och beställde in mat och vin. Enligt massmedia så skulle de ätit och druckit för 200:-. En ren tidningsanka. TV4 har bara fått totalsumman på Anders Pihlblads kontokorts slipp. De exakta beloppen finns inte! Så här faller med ett av de avgörande delarna i det mediedrev som skett. De drack alltså bara några glas vin mellan 19.30 till 23.30.
En annan vinkel på affären var jouren. Det svenska folket invaggades i en story som handlade om att rikets säkerhet låg i Ulrica Schenströms händer. Så har aldrig varit fallet. I Sverige har varje myndighet egen jour och agerar utifrån sitt ansvarsområde. En statssekreterare har jouren året om under den mandatperiod han/hon sitter på posten. Om någon nu tror att man då inte kan dricka några glas vin får tänka om. Alla tidigare statssekreterare har druckit vin under sin tid som statssekreterare. Anders Pihlblad har med uttalat sig om att Ulrica Schenström flera gånger under kvällen fick telefonsamtal och tog hand om dessa utanför hörhåll för Pihlblad.
Affären fick sen udda inslag där det kom mutanklagelser. Det brast i källskyddet hos TV4. Det brast i god journalistik redan ifrån dag ett hos Aftonbladet. Man spanar inte på andra kollegors möten med källor. Fast det sket Aftonbladet i. De hade bara sin Vendetta för ögonen. Allt annat var ointressant. Att det sen skulle betyda att två personer förlorade sina jobb var de likgiltiga till.
Det största problemet i mediedrevet var att alla hängde på utan att stanna upp och tänka efter.
Dem som startade hela drevet, vad hade de för agenda?
Vad hade Aftonbladet för del i drevet?
Varför kollade ingen upp att de både åt och drack?
Varför förklarade ingen i media att jouren som statssekreterare var inte en jour så som andra jourer?
Problemet var att om någon skulle reagerat och tänkt till så skulle det inte finnas en story.
För dagligen träffas journalister och politiker över en bit mat. Dagligen så hälsar journalister och politiker på varandra. En del kramas, en del tar i hand, andra pussas så som den nya generationen gör. Inget konstigt alls. Fast att vara ärliga och stå upp för att visa att detta är naturligt hade inte sålt lösnummer. Det hade inte heller sårat den innersta kretsen kring Fredrik Reinfeldt. Det hade inte blivit krigsrubriker på förstasidorna.
En icke affär blev en affär där ingen vågade säga sanningen.
Det var en fälla. En fälla som skulle försöka fälla regeringen. Vem som höll i kniven som utdelade hugget vet vi inte. Vi vet bara att Aftonbladet var budbäraren i den största skandalen inom media någonsin. En del säger S och LO ligger bakom. Jag tycker det är en för enkel förklaring. Om det skulle visa sig vara så har regeringen Tsunamibanden som inte S vill skall bli offentliga. Så det handlar mer om att journalister kände sig svikna av sin kontakt och sen körde i 180 då alla andra anföll Ulrica Schenström. Det var ju bara en kvinna tänkte de manliga nyhetscheferna. Så ser det ut i Sverige 2007.
Fri och oberoende granskande media i Sverige? Nej, det är ett gäng kompisar som inte ifrågasätter påståenden. Aftonbladets story var ju trovärdig, eller?
Fredrik Reinfeldts kollegor i alliansen köpte med storyn. Så krav stod Reinfeldt ensam. Är det så en allians skall fungera? Köpa en lögn utan att tänka till?
Som läsare så säger jag bara. Tänk till. Massmedia springer alla åt samma håll. Kritisk granskning finns inte. Inget annat land i världen har så homogen massmedia. Vi kanske skulle behöva fler tidningshus som i Danmark?
Äldre inlägg om affären finns här under:
http://byxornanere.blogspot.com/2007/10/en-puss-r-bara-en-puss.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/10/jour-eller-inte-jour-ointressant.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/10/journalisternas-vendetta-ledd-av.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/10/fult-spel-av-journalistkren.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/hxjakten-av-massmedia-p-kvinnliga.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/aftonbladets-vendetta-avsljad-i-detalj.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/aftonbladet-och-mardrmsaffren-fr.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/mnnen-stter-agendan.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/de-kvinnofientliga-homofoberna-p.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/schenstrm-affren-varv-4-eller-vad-det.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/s-rtt-magdalena-andersson.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/etik-och-moralen-i-moderaterna.html
http://byxornanere.blogspot.com/2007/11/gubbpakten-fr-att-tysta-media.html
AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB AB DAGEN DAGEN DAGEN DAGEN DAGEN DAGEN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN DN HD HD HD HD HD HD HD HD SDS SDS SDS SDS SDS SDS SDS SDS SDS SDS SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD SVD
söndag 11 november 2007
Skäms Aftonbladet, vad fan hände?
kl. 10:58
Etiketter: aftonbladet, Anders Pihlblad, Fredrik Reinfeldt, göran hägglund, hångel, massmedia, maud olofsson, Moderaterna, tv4, Ulrica Schenström
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Så du anser att bilden inte hade något nyhetsvärde ? Jag vill iallafall inte har journalister som bara matas med information och sitter och gullar med makten. Att vara så nära skadar objetktivitetskravet för journalisten från tv4 och som stadssekreterare som har jour och super till på krogen och gosar med journalister. Det är inte förtroendeingivande.
Men naturligtvis om du tycker att det är ok att göra så här skall du också tycka att det är ok och göra så här om det är en socaldemokratisk stadssekreterare som sitter och gullar med en journalist efter nästa val.
Sedan kan du skylla på LO , sossarna och fotografer med teleobjektiv istället för att fokusera på dem som skapade det hela. Stadssekreteraren och journalisten.
essbeck: Du har ju gått på hela storyn!
För det första. Alla journalister träffar de som de skriver om på tu man hand. Politiska journalister träffar då så klart politiker. Det har alltid varit så. Kommer alltid vara så. Att det bjuds på mat och dryck tillhör standarden. Det är rent skitsnack att en journalist skulle tappa objektiviteten. I så fall finns det ingen objektiv journalist!
För det andra. Det vara bara några glas vin. De åt och hade ytterligare två personer med de första 90 minuterna. Så det var några glas vin under fyra timmar. Det är inte att supa.
För det tredje. Det var en kort puss. De hade bordet emellan sig. Det rörde sig om en snabb puss och en snabb kram under 30 sekunder. Det är inte att gulla. Det är inte ett hångel. Det var en form av att hälsa. Så som unga gör idag.
För det fjärde. Jag skiter i vilken partifärg någon har. Det sker dagligen att politiker och journalister träffas på krogen. Dock brukar inte konkurrerande media sitta utanför och trycka. Speciellt inte med teleobjektiv. Att förstöra källskyddet för varandra kommer inte gynna den politiska rapporteringen. Ingen journalist kan påstå att de bara går på presskonferenser och läser pressmeddelanden. Då ljuger de.
För det femte. Det var en vendetta. Det var Aftonbladet som höll i trådarna. Sen tror jag inte på att LO eller Sossarna hade ett finger med i spelet. Det lyfts fram av andra bloggare. Jag tror mer på att Aftonbladet förlorade deras bästa kontakt i regeringen och hämnades på eget bevåg. Dock trodde de inte det skulle leda till en avgång/avsked, utan bara så att kommunikationen kom igång som innan valet.
Jag anser inte att de som inte jobbar inom media skall veta hur ett journalistiskt arbete utförs. Fakta är att det bara är några få procent av allt som skrivs som kommer ur pressmeddelanden och pressmöten. Den stora delen är privata möten på krogen eller i bostaden. Ofta med både vin och mat i stora mängder.
Mona Sahlin var utsatt för samma drev. Varför var hon då på drevets sida denna gången? Snacka om att hälla mer bränsle på någon affär som var en icke affär.
Vad statssekreteraren och journalisten gjorde var precis det som alla andra gör dagligen.
Jag kan hålla med dig om drevet, och att det är en icke-affär.
Men Ulrika Schenström satte ändå själv sista spiken i kistan genom att inte vara ärlig mot Reinfeldt.
För det var ju inte pussen, kramen och vinet som hon fick gå för.
Du har fel! En jornalist har makt. Och alla med makt ska granskas. Punkt.
Detta du sedan skriver om hur aftonbladet skulle hämnas är exempel på att journalister missbrukar sin makt. (om det nu var hämnd i detta fall, har bara ditt ord för det.)
Jag tror också att Anders Pihlblad och Ulrica Schenström är relativt oskyldiga. Dom valdes bara ut som exempel på korrupta journalister och supande politiker.
Du skriver om hur journalister blint publiserade det som Ulrica Schenström sa som presschef. Det är ju helt bissart. Vad har hänt med två källor?
Sedan ett systemfel att ha jour året runt. Vilket Ulrica råkade vara den som offrades för.
Slutligen, har du en annan källa för att Anders Pihlblad är bög. Har bara hört det från dig, och du verkar så ilsken att man inte litar på dig.
Det är ju kul att du känner att du sitter med sanningen i den här följetången. Hon hade jour vilket har bekräftats av stadsminister Reinfeldt vilket tydligen är en uppfattning som du inte delar.
När jag pekar på objektiviteten när det gäller journalismen så är det ett faktum att TV4 har ett objektivitetskrav på sig pga av de lagar som gör att tv4 har rätten att sända television, samma krav som svt har.
De som har beslutslutar vem som skall få sända television är regeringen och Schenström var en del av regeringen, en nyckelperson.
Detta var ingen historia att tala om i början men det blev det efter Reinfelds långsamma respons på detta , och det knuter också samman till andra avhopp som skett av hans valda personer att bistå honom.
Sedan också att hemlighålla jourlistan spädde på det hela. Sedan rullade det på med fuskande politiker och rulljansen.
Saken är den att om Reinfeldt hade agerat snabbt hade det inte varit någon historia av det hela.
Nu vet politikerna var gränsen ligger när det gäller att sitta och prata med journalister, det hade inte varit någon histora av detta om de bilder inte hade tagits. Man kan faktist sitta och prata med sina källor och sina journalister utan att skapa sådana bilder.
Essbeck mfl:
Att AB inledningsvis inte förmår bättre än ett slipprigt relationsskvaller är inte förvånande. Man är så tänd på ett scoop att man inte tänker mer än steg 1. Men att de flesta övriga media hakar på utan ifrågasättande, gör mig beklämd.
Bilden har underhållningsvärde - lite kittlande skvaller sådär. Men i sig har den inget som helst nyhetsvärde! Den måste ju ha en story för att kunna publiceras. Frågan är ju då vad storyn egentligen är?
I första skedet är storyn "TV4 mutar politiker med alkohol på hemliga krogmöten" eller nåt sånt. Lagomt insinuerande och styrkt med bilder. Storyn är INTE pussar och fylla - men så utvecklades den. Och därför missade media den verkliga storyn.
Tydligen har nu journalistsverige huvudet fullt med uträkningar av hur många glas Foot of Africa man får för 974 kr, av hångel kontra kindpussar, hur packad hon var (inte han), vad gör hon med honom EGENTLIGEN... osv. Som tur är finns ett par vakna politiker som helt enligt spelets regler ifrågasätter Schenström som jouransvarig för krisberedskap. Skjut när bytet är försvagat. Nu lyckas man äntligen lyfta fram den verkliga storyn, efter 5-6 dagar.
Schenström avgick till slut, rätt eller fel är inte intressant numera. Men vem granskar AB och TV4:s agerande och ifrågasätter deras journalistiska etik i den här affären?
Corven: Ärligheten har inte med saken att göra. Hon var tydlig med att de åt och drack. Att Anders Pihlblad ville veta vad som skulle ske på stämman och hur partiledningen såg på saker och ting.
Det som fick Reinfeldt att ge upp sitt stöd var att hans tre kamrater i alliansen hade gett upp sitt stöd.
Anonym 09:53: Visst skall all makt granskas, där är vi eniga. Men skall tidningarna avslöja varandras källor, då kan vi räkna med att ingen vill tala med media.
Som journalist så har du ofta inte två källor. Du har de vanliga pressinformationen samt du har ytterligare en person på hög nivå du talar med. Sen lägger du ihop det som en story. Får du en klar artikel, då är du i himlen och kan snabbt producera mycket.
Fredrik Virtanen skriver det på sin blogg tex. Det är allmänt känt i journalistiska kretsar att Anders Pihlblad har pojkvän och är gay.
Det är inte korruption. Det är inte supande. Det är ett dagligt möte mellan politiker och journalister. Massmedia har de senaste veckorna velat få det att se ut som det är något ovanligt att ses på krogen för lite mat och vin. Fast det är det inte. Alla journalister jobbar så. Att aktivt bearbeta sina kontakter för den där storyn som de kanske får ensamrätt på om de känner sin kontakt väl.
Anders Pihlblad är en duktig journalist. Ulrica Schenström är den som varit en av hjärnorna bakom de nya moderaterna, vissa säger den riktiga hjärnan.
Essbeck: Visst hade hon jour. Men det var en jour som alla andra statssekreterare före henne har haft. Den var året om, årets alla dagar, dygnet runt. En jour som tillåter ett antal glas vin. Hennes del var att svara i telefon och vidarbefodra information. Det gjorde hon med enligt Pihlblad.
SVTs journalister betalar med för vin och mat på krogen då de träffar politiker mellan fyra ögon.
Jag tycker Reinfeldt gjorde rätt respons. Det var inget att tala om. Det fanns ingen story. Varför då svara på frågor om något. Nej, det var när hans kompisar i alliansen vände honom ryggen som allt gick åt helvete. Hade Göran Hägglund med flera inte velat vinna billiga poäng hade det inte varit några problem.
Jourlistan är alltid hemlig. Har alltid varit hemlig. Det rör sig om nationens säkerhet. Så att den var hemlig ett tag var åter igen ett retoriskt knep ifrån massmedia.
Nu vågar ingen politiker tala med journalisterna på samma sätt som förr. Vi kommer få veta allt mindre. Förlorarna är vi medborgare.
Jonas: Aftonbladet har ingen etik. Kommer aldrig ha en etik. De köper storys ifrån tabloidpressen gång på gång.
Välformulerad, läsvärd och bra inlägg.
marcus friberg Tack! Det värmer att höra. När nästan hela journalistkåren fått härdsmälta så får man granska sina gamla kollegor. Jag vet ju hur det är på redaktionerna.
Skicka en kommentar